Vilken lycklig dag! Efter 9 månaders väntan så fick jag äntligen träffa en neurolog. Läkaren var väldigt omtänksam och mänsklig, om man nu kan säga så. Som om han hade ett hjärta. Han lyssnade verkligen på mig. Blev bestört över att en ct röntgen på hjärna aldrig gjorts innan. Att dem bara gett mig smärtstillande och diagnosen fibromyalgi. Först måste man utesluta allt annat. Han gick igenom mig och tycker att jag verkar ha en frisk kropp. Dock berättar jag om en massa symtom som man inte kan bortse ifrån. Alltså måste jag göra en röntgen på hjärnan för att till 100% utesluta nervsjukdomar. Han kunde inte säga till 100% att det inte är MS då jag har symtom som stämmer överens. Men mina skov är kortare än vad ett skov ska vara för att det ska kunna vara MS. Om det inte är så att jag är i första stadiet i sjukdomen. Oftast upptäcker man MS i ett senare stadie. Så idag är jag glad. Äntligen liksom.....
När man är mitt i det så tror man att man inte kommer komma upp igen. Men oftast gör man ju det. Jag känner mig mycket bättre mentalt. Och jag känner att tabatan verkligen gör mig starkare och starkare. I lördags var jag ute och gick en mil. Jag känner mig som en superhjälte.
Dock är jag fortfarande yr och extremt trött. Jag hade tänkt bruka allvar med folacin tabletterna igen men jag glömmer dem hela tiden. Jag hoppas att dem ska hjälpa till med yrseln i alla fall.
Sen har jag fått rensat mycket där hemma. Så skönt. Det är som att rensa hjärnan. Och mycket har jag fått sålt.
Tiden bara rusar iväg och det har jag extremt svårt för. Snart fyller vår grabb 5 år och sen är det till att ta tag i julklappar. Barnens är dock färdiga. Min dröm är att sätta sig på ett plan till ett varmare land och fira julen där. Bara komma bort ifrån allt och njuta. Men det är inget vi har råd med.
Vad drömmer ni om?? Förutom att bli friska.
Just nu är jag inne i en sån tradig period. Jag är så trött och orkeslös. Min kropp vill inte som jag vill. Har inte så mycket värk utan mer att den inte vill samarbeta. När jag suttit längre stunder så vill benen inte riktigt gå när jag reser mig. Höger hand känns inte alls samarbetsvillig nu när jag skriver på tangentbordet. Mycket huvudvärk förra veckan och yrsel. Känner mig så himla känslig och skör. Vill sätta mig ner och stortjuta för minsta lilla. Det känns som om jag är på väg upp för den längsta backen någonsin. Jag vet ju att det vänder så småningom igen. Men just nu ser jag inte ljuset. Tar en dag i sänder och hoppas det vänder snart.
Läser mina bloggar som jag följer. Inte många men ni vet vem ni är. Orkar inte kommentera men trycker på gilla till era inlägg. Lovar kommentera igen när orken infinner sig.
Ta hand om er!
"Glädjande nog visade röntgen av vänster knä med belastning inga skelettförändringar. Dina besvär beror således på ojämnheter i brosket och jag hoppas att den insatta behandlingen (sjukgymnastik) skall hjälpa dig."
Alltså jag fattade inte så mycket av det svaret. Varför ojämnheter i brosket. Varför pekar mitt knä inåt? Blir så trött.
Nästa vecka har jag telefontid med min VC läkare. Min sjukskrivning gick ut den 28 augusti men jag har inte orkat ta tag i det. Men så kom det en lapp i brevlådan. Trevligt att dem märkar att man inte hört av sig på ett tag.
Har börjat känna av min yrsel igen denna vecka. Känt mig lite tröttare och konstig i kroppen. Så nu knapprar jag folacin tabletter ihop om det ska gå över. Men om det nu är det som är problemet, varför kan jag inte behålla folsyran i kroppen?
För strax 2 år sedan fick jag mitt första yrselanfall. Jag stod på ica och hade precis lagt upp varorna på bandet. Plötsligt kommer en våg av yrsel och hela affären börjar gunga. Det känns som om golvet är på väg mot mig. Jag tar tag i rullbandet och hittar balansen. Det värsta avtog ganska snabbt men jag var lite yr resten av dagen. När jag vaknar dagen därpå känns det som om jag är i ett vakuum och och det brusar i ena örat. Jag ringer vc men det ända dem säger är att det är en vaxpropp och rekommenderar mig att ta vaxör några dagar. Jag själv vet att det inte är det som är problemet men gör som jag blir tillsagd. När jag ringer tillbaka och säger att det inte hjälpt så säger dem att det är vaxol du ska ta inte revaxör. Jag gav upp direkt och la på luren. Sen har det kommit och gått periodvis. Det börjar med huvudvärk en eller två dagar sen kommer vakuumet och yrseln. Sist jag hade det var jag så yr så jag knappt kunde gå. Vilket resulterade i ett extremt illamående. Jag ringde vc och försökte få en tid. Men nä dem kunde inte hjälpa mig. Fick tipset om att ringa specialistvården Capiokliniken i Eslöv. Fick tid dagen efter. Tyvärr så avtog allt och läkaren som är specialist på öron näsa hals kunde inte fastställa en diagnos utan bad mig ringa när jag har nästa anfall och då få en akuttid. Men han har misstankar om att det är Ménières sjukdom. Sen dess har jag dock inte haft nåt större anfall.
http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Menieres-sjukdom/
Sen har jag ett knä som klabbar. Har svårt att gå med det och det knastrar och knakar och har sig. Ibland har jag mer ont och ibland bara känns det av. Voltaren och piller hjälper mig igenom dem sämre dagarna. På vc får jag bara höra att det är från min foglossningsskada, precis som med allt annat. Nu så kan jag inte gå några längre sträckor utan mitt knässkydd. Sist jag hade så ont och knäet svullnade upp så ringde jag capiokliniken. Men i och med att det var mitt i semestertider så fick jag inte tid förräns den 23 augusti. Så i tisdags var jag där. Förmodligen är det min knäskål som hamnat fel och därför bildas brosket fel. Fick ändå en röntgen så att dem kan se ordentligt hur det ser ut. Så himla glad för det och så himla glad för att dem tar en på allvar. Sen efter röntgen så blir det lite sjukgymnastik.
Kram